Back to Languages

Swedish - Chapter 23 - Al-Muminun

Translation by Knut Bernstrom — Permalink

Verse 1 — Surah Al-Muminun 23:1

DET SKALL gå de troende väl i händer

Verse 2 — Surah Al-Muminun 23:2

de som ber med ödmjukt sinne

Verse 3 — Surah Al-Muminun 23:3

som drar sig undan när de hör lättsinnigt tal

Verse 4 — Surah Al-Muminun 23:4

som gör en insats för hjälpen till de behövande

Verse 5 — Surah Al-Muminun 23:5

som håller sina begär i styr

Verse 6 — Surah Al-Muminun 23:6

[och inte ger fritt utlopp åt sin lust] med någon annan än sina hustrur eller dem som de rättmätigt besitter - inget klander kan då riktas mot dem

Verse 7 — Surah Al-Muminun 23:7

men de som går längre är syndare

Verse 8 — Surah Al-Muminun 23:8

och som troget fullgör sina förtroendeuppdrag och uppfyller sina löften

Verse 9 — Surah Al-Muminun 23:9

och som slår vakt om bönen

Verse 10 — Surah Al-Muminun 23:10

Verse 11 — Surah Al-Muminun 23:11

som skall ta paradiset i arv och där skall förbli till evig tid

Verse 12 — Surah Al-Muminun 23:12

VI HAR skapat människan av finaste lera

Verse 13 — Surah Al-Muminun 23:13

därefter lämnar Vi henne som en droppe säd i [skötets] fasta förvar

Verse 14 — Surah Al-Muminun 23:14

Därefter skapar Vi av droppen en grodd som sätter sig fast och av grodden en klump och i klumpen skapar Vi ben och dessa ben klär Vi med kött; därefter låter Vi henne stiga fram som en ny skapelse. Välsignad vare Gud, den bäste Formgivaren

Verse 15 — Surah Al-Muminun 23:15

En gång måste ni dö

Verse 16 — Surah Al-Muminun 23:16

och därefter skall ni väckas till nytt liv på Uppståndelsens dag

Verse 17 — Surah Al-Muminun 23:17

Över er har Vi skapat sju himlar; Vi upphör inte att vårda Oss om skapelsen

Verse 18 — Surah Al-Muminun 23:18

Och Vi sänder regn från skyn i rätt avvägda mängder och låter det samlas i jorden, men Vi har också makt att hålla det tillbaka

Verse 19 — Surah Al-Muminun 23:19

Och med [regnet] låter Vi palmlundar och vingårdar grönska för er räkning, som ger er riklig frukt som ni får äta av

Verse 20 — Surah Al-Muminun 23:20

och ett träd som är från [trakten kring] berget Sinai, [vars frukt] innehåller olja och förhöjer smaken på er föda

Verse 21 — Surah Al-Muminun 23:21

Även den boskap [som Gud har skapat] påminner er [om Våra omsorger]: det är Vi som ger er att dricka den [mjölk] som uppstår i deras buk, och de är också [på andra sätt] till stor nytta för er; ni äter deras kött

Verse 22 — Surah Al-Muminun 23:22

och de bär er, liksom skeppen, på era färder

Verse 23 — Surah Al-Muminun 23:23

OCH VI sände Noa till hans folk och han sade: "Dyrka Gud, mitt folk - ni har ingen annan gud än Honom! Skall ni då inte frukta Honom

Verse 24 — Surah Al-Muminun 23:24

Men de äldste, de bland hans folk som förnekade sanningen, sade [till varandra]: "Denne man är bara en människa som vi, men han vill ta befälet över oss. Om Gud ville [sända ett budskap till oss], skulle Han sända änglar. Vi har aldrig hört att något liknande skulle ha förekommit bland våra förfäder i äldre tid

Verse 25 — Surah Al-Muminun 23:25

Han är en man besatt av andar; men låt oss vänta en tid och se [om det kanske händer honom något]

Verse 26 — Surah Al-Muminun 23:26

[Noa] bad: "Herre, kom till min hjälp! De anser mig vara en lögnare

Verse 27 — Surah Al-Muminun 23:27

Då gav Vi honom genom uppenbarelse uppdraget: "Bygg - under Vår uppsyn och Vår ledning - den ark [som skall bli din och de dinas räddning]. När Vi ger Vår befallning och vattenmassorna forsar fram över jorden, för då ombord ett par av varje [djurslag], hanne och hona, samt din familj utom den över vilken domen redan har fallit; men tala inte till Mig till förmån för de orättfärdiga - de skall [alla] dö i vågorna

Verse 28 — Surah Al-Muminun 23:28

Och när du och de som är med dig har gått ombord på arken skall du säga: "Låt oss lova och prisa Gud, som har räddat oss från dessa orättfärdiga människor

Verse 29 — Surah Al-Muminun 23:29

Och säg: "Herre! Låt mig med Din välsignelse [till sist] nå land! Ingen kan leda människorna till deras bestämmelse som Du

Verse 30 — Surah Al-Muminun 23:30

I detta ligger helt visst budskap [till de klarsynta]; Vi sätter [ständigt människorna] på prov

Verse 31 — Surah Al-Muminun 23:31

EFTER DETTA lät Vi ett nytt släkte stiga fram

Verse 32 — Surah Al-Muminun 23:32

och Vi sände [Vårt] sändebud till dem, [en] av deras egna, [med budskapet:] "Dyrka Gud - ni har ingen annan gud än Honom! Skall ni då inte frukta Honom

Verse 33 — Surah Al-Muminun 23:33

Men folkets äldste, de som förnekade sanningen och inte trodde på mötet [med Gud] efter döden och som förvekligats av det utsvävande liv som Vi hade låtit dem föra, sade [till folket]: "Denne är ingenting annat än en människa som ni själva; han äter samma föda som ni och dricker vad ni dricker

Verse 34 — Surah Al-Muminun 23:34

Om ni följer en alldeles vanlig människa, er like, är det helt säkert ni som förlorar

Verse 35 — Surah Al-Muminun 23:35

Lovar han er inte att ni efter att ha dött och förvandlats till mull och torra ben skall uppstå [till nytt liv]

Verse 36 — Surah Al-Muminun 23:36

Vad han lovar er är orimligheter

Verse 37 — Surah Al-Muminun 23:37

Livet, det är livet i denna värld; som vi lever så dör vi och vi kommer inte att uppväckas till nytt liv

Verse 38 — Surah Al-Muminun 23:38

Han är bara en man som sätter ihop lögner om Gud och Vi tror inte på honom

Verse 39 — Surah Al-Muminun 23:39

[Och han] bad: "Herre, hjälp mig! De kallar mig lögnare

Verse 40 — Surah Al-Muminun 23:40

Och [Gud] svarade: "Det skall inte dröja länge innan de grips av ånger

Verse 41 — Surah Al-Muminun 23:41

Och en dag genljöd över dem dånet [av Vårt straff], rättvist och nödvändigt, och Vi [sopade bort] dem som torra agnar. Och så var det ute med dessa orättfärdiga människor

Verse 42 — Surah Al-Muminun 23:42

DÄREFTER lät Vi nya släkten stiga fram

Verse 43 — Surah Al-Muminun 23:43

inget folk kan vare sig förkorta eller förlänga den för dem [utsatta] fristen

Verse 44 — Surah Al-Muminun 23:44

Och Vi sände det ena sändebudet efter det andra; var gång den utsände kom till sitt folk, beskylldes han för lögn. Och dessa släkten förintades, det ena efter det andra, men Vi lät berättelserna om dem fortleva [som lärdom för eftervärlden] - så var det ute med dessa människor som inte ville tro

Verse 45 — Surah Al-Muminun 23:45

DÄREFTER sände Vi Moses och hans broder Aron med Våra budskap och ett klart bevis på [deras] myndighet

Verse 46 — Surah Al-Muminun 23:46

till Farao och hans stormän. Men de uppträdde högmodigt - de var sådana som går hårt fram mot andra

Verse 47 — Surah Al-Muminun 23:47

Och de sade: "Varför skulle vi tro på dem? De är ju bara människor som vi själva och deras folk är våra slavar

Verse 48 — Surah Al-Muminun 23:48

De avvisade de två [budbärarnas] budskap som lögn och Vi lät dem [drunkna i havet]

Verse 49 — Surah Al-Muminun 23:49

Och Vi skänkte Moses Skriften för att [hans folk] skulle få vägledning

Verse 50 — Surah Al-Muminun 23:50

Och Vi gjorde Marias son och hans moder till ett tecken [för människorna] och förde dem till en plats på en skyddad höjd som erbjöd vila och som vattnades av friska källor

Verse 51 — Surah Al-Muminun 23:51

NJUT, ni sändebud, av allt [i livet] som är gott och sunt och lev rättskaffens; Jag har full vetskap om vad ni gör

Verse 52 — Surah Al-Muminun 23:52

Detta ert samfund är i sanning ett samfund och Jag är [allas] er Herre. Frukta därför Mig

Verse 53 — Surah Al-Muminun 23:53

Men [människorna] har slagit sönder denna enhet och splittrats i sekter, där medlemmarna i varje sekt [framhäver] och gläds åt sina [särdrag]

Verse 54 — Surah Al-Muminun 23:54

Men lämna dem nu [Muhammad] under en tid åt deras förvirrade föreställningar [och åt deras okunnighet, dessa avgudadyrkare]

Verse 55 — Surah Al-Muminun 23:55

Tror de att Vi, om Vi ger dem rikedom och [många] söner

Verse 56 — Surah Al-Muminun 23:56

skyndar Oss att redan i detta liv ge dem [allt] det goda? Nej, de förstår inte [hur grovt de misstar sig]

Verse 57 — Surah Al-Muminun 23:57

De som bävar inför sin Herres [majestät]

Verse 58 — Surah Al-Muminun 23:58

och som tror på sin Herres budskap

Verse 59 — Surah Al-Muminun 23:59

och inte sätter något vid sin Herres sida

Verse 60 — Surah Al-Muminun 23:60

och som, när de ger sina gåvor, ängslas vid tanken på att de skall stå till svars inför sin Herre

Verse 61 — Surah Al-Muminun 23:61

det är dessa som alltid är ivriga att göra gott och som här visar sig som de främsta

Verse 62 — Surah Al-Muminun 23:62

Vi lägger inte på någon en tyngre börda än han kan bära och hos Oss förvaras en bok som säger sanningen [om människornas handlingar]. Och de skall inte lida orätt

Verse 63 — Surah Al-Muminun 23:63

NEJ, deras hjärtan är fulla av oro och förvirring som döljer för dem [sanningen i] denna [Koran]. Men dessutom bär de på [en börda av] onda handlingar och de kommer att fortsätta att begå dem

Verse 64 — Surah Al-Muminun 23:64

till dess de - när de ser hur de bland dem som förvekligats av sitt utsvävande liv nås av Vårt straff - ropar högt på nåd

Verse 65 — Surah Al-Muminun 23:65

[De skall få till svar:] "Håll inne i dag med era jämmerrop! Från Oss kan ni inte vänta någon hjälp

Verse 66 — Surah Al-Muminun 23:66

När Mina budskap lästes upp för er drog ni er alltid undan

Verse 67 — Surah Al-Muminun 23:67

fulla av högmod, för att, som de nattliga sagoberättarna, hänge er åt tomt och meningslöst prat och en aldrig sinande ström av kritik [mot Profeten]

Verse 68 — Surah Al-Muminun 23:68

Har de då aldrig tänkt över [Koranens] ord? Eller har något kommit till deras öron, som deras förfäder i gångna tider inte fick höra

Verse 69 — Surah Al-Muminun 23:69

Eller avvisar de sitt Sändebud därför att de inte i honom känner igen [den pålitlige, sanningskäre man han alltid varit]

Verse 70 — Surah Al-Muminun 23:70

Eller säger de: "Han är besatt av andar"? - Nej, han har kommit till dem med sanningen och sanningen är något som de flesta av dem avskyr

Verse 71 — Surah Al-Muminun 23:71

Men om sanningen hade varit sådan att den överensstämde med deras önskningar, skulle himlarna och jorden ha gått under och deras invånare med dem! Nej! Vi har nu gett dem den påminnelse [de behövde] men de vänder ryggen åt påminnelsen

Verse 72 — Surah Al-Muminun 23:72

Eller begär du [Muhammad] ersättning av dem? Men ersättningen från din Herre är den bästa och det är Han som bäst sörjer för [de Sina]

Verse 73 — Surah Al-Muminun 23:73

Du kallar dem helt visst till en rak väg

Verse 74 — Surah Al-Muminun 23:74

men de som inte tror på livet efter detta viker av från denna väg

Verse 75 — Surah Al-Muminun 23:75

Även om Vi förbarmade Oss över dem och befriade dem från det onda som tynger deras sinnen, skulle de framhärda i sitt trotsiga övermod, snubblande än hit än dit i blindo

Verse 76 — Surah Al-Muminun 23:76

Vi har låtit dem utstå prövningar och lidanden, men de ödmjukade sig inte inför sin Herre och de kommer inte att be om nåd

Verse 77 — Surah Al-Muminun 23:77

förrän Vi öppnar porten för dem till det stränga, eviga straff [som väntar] och de grips av förtvivlan

Verse 78 — Surah Al-Muminun 23:78

DET ÄR Han som har begåvat er med hörsel och syn och hjärta, men var är er tacksamhet

Verse 79 — Surah Al-Muminun 23:79

Och det är Han som har låtit er växa i antal och sprida er över jorden och inför Honom skall ni samlas åter

Verse 80 — Surah Al-Muminun 23:80

Och det är Han som skänker liv och skänker död, och växlingen mellan natt och dag är Hans verk. Vill ni inte använda ert förstånd

Verse 81 — Surah Al-Muminun 23:81

Nej, de säger detsamma som människorna i det förflutna

Verse 82 — Surah Al-Muminun 23:82

de säger: "Återuppväckas efter döden, sedan vi blivit mull och torra ben

Verse 83 — Surah Al-Muminun 23:83

Det är samma sak som vi och våra fäder blivit lovade förr, men det är bara sagor från förfädernas tid

Verse 84 — Surah Al-Muminun 23:84

Säg: "Vem tillhör jorden och alla som bygger och bor på den? [Svara] om ni vet det

Verse 85 — Surah Al-Muminun 23:85

De kommer att svara: "Gud." Säg: "Då borde ni tänka över [vad det innebär]

Verse 86 — Surah Al-Muminun 23:86

Säg: "Vem är Herren över de sju himlarna och Herren till härlighetens och allmaktens tron

Verse 87 — Surah Al-Muminun 23:87

De kommer att svara: "Gud." Säg: "Fruktar ni [Honom] inte

Verse 88 — Surah Al-Muminun 23:88

Säg: "Vem är det som har allt herravälde i Sin hand, som beskyddar [allt] och som ingen kan beskydda? [Svara] om ni vet det

Verse 89 — Surah Al-Muminun 23:89

[Och] de kommer att svara: "Gud." Säg: "Hur har ni då kunnat bli [till den grad] förvillade

Verse 90 — Surah Al-Muminun 23:90

Vi har gett dem sanningens [ljus] men ändå [fortsätter] de att ljuga

Verse 91 — Surah Al-Muminun 23:91

Gud har aldrig [avlat] en son och Han har aldrig haft någon gudom vid Sin sida. I annat fall skulle helt säkert varje sådan gudom ha bekymrat sig enbart om sin egen skapelse och velat ta makten från de andra. Nej, stor är Gud i Sin härlighet, fjärran från [alla försök] att beskriva [Hans Väsen]

Verse 92 — Surah Al-Muminun 23:92

Han känner allt det som är dolt för människor och det som de kan bevittna och Han är höjd högt över allt vad de vill sätta vid Hans sida

Verse 93 — Surah Al-Muminun 23:93

Säg: "Herre! Om det är Din vilja att låta mig se det [straff] som lovas dem

Verse 94 — Surah Al-Muminun 23:94

Herre, räkna mig då inte till de orättfärdiga

Verse 95 — Surah Al-Muminun 23:95

Vi har helt visst makt att låta dig bevittna det som Vi lovar dem [fastän Vi ger dem uppskov]

Verse 96 — Surah Al-Muminun 23:96

Fördriv det onda med en god handling; Vi har full kännedom om vad de påstår [om Gud]

Verse 97 — Surah Al-Muminun 23:97

Och säg: "Herre! Jag ber Dig beskydda mig mot demonernas [alla] frestelser

Verse 98 — Surah Al-Muminun 23:98

och: "Jag ber Dig beskydda mig, Herre, mot alla närmanden från deras sida

Verse 99 — Surah Al-Muminun 23:99

[DEN IHÄRDIGE förnekaren framhärdar i att förneka sanningen] till dess att han känner dödens närhet. Då säger han: "Herre! Låt mig få återvända, ja, låt mig få återvända [till livet]

Verse 100 — Surah Al-Muminun 23:100

så att jag får göra rätt, där jag [förut] försummade det!" Ack nej! Vad han säger är ord [utan mening]. Bakom dem [som lämnar denna värld] reser sig ett oöverstigligt hinder fram till den dag då de kallas till nytt liv

Verse 101 — Surah Al-Muminun 23:101

Den dag då basunen ljuder skall inga släktskapsband bestå mellan dem och de kommer inte att fråga efter varandra

Verse 102 — Surah Al-Muminun 23:102

Vinnarna är de vars [goda handlingar] väger tungt i vågskålen

Verse 103 — Surah Al-Muminun 23:103

och de vars [goda handlingar] väger lätt i vågskålen är förlorarna som har förverkat sina själar; de skall förbli i helvetet till evig tid

Verse 104 — Surah Al-Muminun 23:104

Där skall deras ansikten svedas av Elden och deras anletsdrag förvridas i en grimas [av smärta]

Verse 105 — Surah Al-Muminun 23:105

[Och Gud skall säga:] "Lästes inte Mina budskap upp för er och påstod ni inte att allt var lögn

Verse 106 — Surah Al-Muminun 23:106

De skall svara: "Herre! Vårt onda öde besegrade oss och vi gick vilse

Verse 107 — Surah Al-Muminun 23:107

Herre! Befria oss från detta [straff] och om vi återfaller [i synd], då hör vi sannerligen till de orättfärdiga

Verse 108 — Surah Al-Muminun 23:108

[Gud] skall säga: "Försvinn [till er förnedring]! Och [våga] inte tala till Mig

Verse 109 — Surah Al-Muminun 23:109

Det fanns bland Våra tjänare de som bad [i sina böner]: 'Herre! Vi tror! Förlåt oss [våra synder] och förbarma Dig över oss! Ingen förbarmar sig över [människorna] som Du

Verse 110 — Surah Al-Muminun 23:110

Men ni var så upptagna av att göra dem till ett åtlöje att det kom er att glömma Mig - ja, så roligt hade ni åt dem

Verse 111 — Surah Al-Muminun 23:111

I dag har Jag gett dem belöningen för deras tålamod; det är de som har vunnit den stora segern

Verse 112 — Surah Al-Muminun 23:112

[Gud] skall fråga [förnekarna]: "Hur länge levde ni på jorden, räknat i år

Verse 113 — Surah Al-Muminun 23:113

[Och] de skall svara: "Vi levde där en dag eller en del av en dag; men fråga dem som är kunniga i räkning

Verse 114 — Surah Al-Muminun 23:114

[Gud] skall säga: "Ni levde där bara en kort tid - om ni hade vetat [vad som stod på spel]

Verse 115 — Surah Al-Muminun 23:115

Trodde ni att Vi skapade er för nöjes skull och att ni inte skulle föras tillbaka till Oss

Verse 116 — Surah Al-Muminun 23:116

UPPHÖJD över allt är Gud, Konungen, den yttersta Sanningen! Det finns ingen gudom utom Han, Herren till allmaktens, nådens och barmhärtighetens tron

Verse 117 — Surah Al-Muminun 23:117

Den som vid sidan av Gud åkallar en annan gudom - för vars [existens] han saknar bevis - skall stå till svars enbart inför sin Herre. Det skall inte gå dem väl som förnekar sanningen

Verse 118 — Surah Al-Muminun 23:118

Säg: "Herre! Förlåt mig och förbarma Dig över mig! Ingen förbarmar sig över [människorna] som Du