Back to Languages

Swedish - Chapter 17 - Al-Isra

Translation by Knut Bernstrom — Permalink

Verse 1 — Surah Al-Isra 17:1

STOR ar [Gud] i Sin harlighet, Han som under natten forde Sin tjanare fran den heliga Mosken till den fjarran boneplatsen, vars omgivningar Vi har valsignat, for att visa honom nagra av Vara tecken; Han ar Den som hor allt, ser allt

Verse 2 — Surah Al-Isra 17:2

Och Vi gav Moses uppenbarelsen och gjorde den till vagledning for Israels barn [och formanade dem:] "Tag ingen annan an Mig till beskyddare

Verse 3 — Surah Al-Isra 17:3

ni attlingar till dem som Vi raddade tillsammans med Noa [i arken]! Han var en tacksam tjanare

Verse 4 — Surah Al-Isra 17:4

Genom uppenbarelsen gav Vi Israels barn en varning: "Tva ganger kommer ni att stora ordningen och fordarva sederna pa jorden och visa ett hogmod utan grans

Verse 5 — Surah Al-Isra 17:5

Nar detta skedde forsta gangen, sande Vi nagra av Vara tjanare mot er, starka och djarva krigare, och de forfoljde er in i era bostader [for att doda er alla till sista man]. Sa uppfylldes Guds lofte

Verse 6 — Surah Al-Isra 17:6

Darefter [aterupprattade] Vi [ert rike och] gav er pa nytt makt over dem och skankte er rikedom och talrika soner och gav er okad [militar] styrka

Verse 7 — Surah Al-Isra 17:7

[Och Vi sade:] "Om ni gor gott, gor ni det [till nytta] for er sjalva; men om ni gor ont, vallar ni er sjalva [skada]." Och nar [det som avsags i] den andra varningen kom, blev er forodmjukelse total, templet vanhelgades, sa som det en gang forut hade vanhelgats, och allt [som foll i fiendens hander] lades i ruiner

Verse 8 — Surah Al-Isra 17:8

Kanske kommer er Herre att ha forbarmande med er, men om ni aterfaller [i synd], kommer Vi att [straffa er] pa nytt; [minns att] Vi har gjort helvetet till ett fangelse for fornekarna av sanningen

Verse 9 — Surah Al-Isra 17:9

DENNA Koran leder [manniskan] till den ratta, den raka vagen och ger dem som tror och lever rattskaffens det glada budskapet att en riklig beloning vantar dem

Verse 10 — Surah Al-Isra 17:10

och [den varnar] for det plagsamma straff som Vi har i beredskap for dem som avvisar tron pa livet efter doden

Verse 11 — Surah Al-Isra 17:11

Manniskan ber om det onda liksom hon ber om det goda, eftersom hon ar benagen att forhasta sig

Verse 12 — Surah Al-Isra 17:12

Vi har gjort natten och dagen till tva maktiga tecken. Vi har latit nattens tecken utplanas [i morker] och gjort dagens tecken till ett klart ljus, sa att ni kan se och [bege er ut] och soka det som er Herre i Sin godhet [beviljar er] och for att ni skall veta arens antal och hur [tiden] beraknas. Allt har Vi framstallt med klarhet

Verse 13 — Surah Al-Isra 17:13

Och Vi har bundit varje manniskas bestammelse vid hennes hals och pa Uppstandelsens dag skall Vi lagga fram for henne en bok som hon finner uppslagen

Verse 14 — Surah Al-Isra 17:14

[och en rost skall saga:] "Las nu din bok! I dag behovs ingen annan granskare av rakenskapen for dina handlingar an du sjalv

Verse 15 — Surah Al-Isra 17:15

Den som later sig vagledas, vagleds till nytta for sig sjalv; och den som gar vilse, gar bara vilse till skada for sig sjalv. Och pa ingen barare av bordor skall laggas en annans borda. Vi straffar inte [ett folk] forran Vi sant Vart sandebud [till dem]

Verse 16 — Surah Al-Isra 17:16

Men nar Vi har beslutat att lata ett folk ga under, varnar Vi dem i deras mitt som bara lever for nojen och njutningar, och [om] de anda [fortsatter] att trotsa Oss faller den ofrankomliga domen over dem och Vi forintar dem alla

Verse 17 — Surah Al-Isra 17:17

Hur manga slakten har Vi inte latit ga under efter Noas tid! Ingen kanner sina tjanares synder battre, [ingen] ser dem klarare an din Herre

Verse 18 — Surah Al-Isra 17:18

Om nagon [enbart] star efter det jordiska livets forgangliga goda, later Vi honom genast njuta av detta - [Vi ger] vad Vi vill, at den Vi vill - men darefter later Vi honom, forhatlig och utstott, brinna i helvetets [ugn]

Verse 19 — Surah Al-Isra 17:19

Men den som har det eviga livet for ogonen och som riktar hela sin stravan mot detta [mal] och som har trons [visshet], sadana [som han skall se] sin stravan uppskattad [till dess fulla varde]

Verse 20 — Surah Al-Isra 17:20

At alla - at de forra saval som at de senare - ger Vi nagot av din Herres gavor; ingen grans har satts for din Herres givmildhet

Verse 21 — Surah Al-Isra 17:21

Lagg marke till hur Vi [pa jorden] gynnar nagra framfor de andra, men i det eviga livet ar graderna flera och det rader storre skillnad i [de formaner som] Vi ger [den ene men inte den andre]

Verse 22 — Surah Al-Isra 17:22

SATT INTE en annan gud vid Guds sida! Annars kommer du att finna dig klandrad och utstott

Verse 23 — Surah Al-Isra 17:23

Er Herre har befallt, att ni inte skall dyrka nagon annan an Honom. Och [Han har anbefallt er] att visa godhet mot [era] foraldrar. Om en av dem eller bada uppnar hog alder i din vard, var da inte otalig eller strang mot dem, tillrattavisa dem inte, och tala alltid hovligt och vanligt till dem

Verse 24 — Surah Al-Isra 17:24

Och sank odmjukt [omhetens] vinge over dem och be: "Herre! Nar jag var liten vardade och fostrade de mig [med karlek]; forbarma Dig [nu] i Din nad over dem

Verse 25 — Surah Al-Isra 17:25

Er Herre vet vad ni bar inom er. Om ni stravar efter att leva ett rattskaffens liv [skall Han overse med era fel och brister] och Han ar alltid beredd att forlata dem som, nar de har begatt ett fel, atervander till Honom med anger i sinnet

Verse 26 — Surah Al-Isra 17:26

Och ge den nara anforvanten vad han med ratta vantar och [ge till] den behovande och vandringsmannen, men slosa inte over all matta

Verse 27 — Surah Al-Isra 17:27

Slosarna ar demonernas broder och Djavulen visade stor otacksamhet mot sin Herre

Verse 28 — Surah Al-Isra 17:28

Och om du vander dig ifran de [behovande, darfor att] du sjalv hoppas pa din Herres barmhartighet, ge dem da [atminstone] ett vanligt ord

Verse 29 — Surah Al-Isra 17:29

Bind inte handen vid din hals, men strack inte heller ut den sa langt, att du far forebraelser [for slosaktighet] eller [till sist sjalv] rakar i nod

Verse 30 — Surah Al-Isra 17:30

Din Herre ger den Han vill riklig och [den Han vill] knappare utkomst; Han ar underrattad om Sina tjanares [behov] och forlorar dem inte ur sikte

Verse 31 — Surah Al-Isra 17:31

Doda inte era barn av radsla for fattigdom; Vi sorjer for dem och for er. Att doda [dem] ar en svar synd

Verse 32 — Surah Al-Isra 17:32

Hall er borta fran [alla frestelser till] otuktiga handlingar! Sadant ar skamloshet och en ond vag

Verse 33 — Surah Al-Isra 17:33

Tag inte en annans liv - Gud har forklarat det heligt - annat an i rattfardigt syfte. Om nagon dodas med oratt, ger Vi den som for hans talan bemyndigande [att krava rattvis vedergallning]; men denne skall inte ga for langt vad vedergallningen betraffar. [Den dode] har redan fatt [Guds] hjalp

Verse 34 — Surah Al-Isra 17:34

Ror inte den faderloses egendom - annat an for att foroka den - innan han natt myndig alder. Och hall vad ni lovar; ni kommer att stallas till svars for [era] loften

Verse 35 — Surah Al-Isra 17:35

Och mat med fullt matt nar ni mater, och vag med rattvis vag. Det ar ett gott [i sig] och det framjar [er eviga valfard]

Verse 36 — Surah Al-Isra 17:36

Befatta dig inte med det som du inte riktigt vet; ditt ora och ditt oga och ditt hjarta skall [alla en Dag] tillfragas om detta

Verse 37 — Surah Al-Isra 17:37

Och trampa inte jorden med dryga oversittarfasoner; du kan aldrig borra dig igenom dess [innandomen] och inte heller kan du na hogre an bergens kron

Verse 38 — Surah Al-Isra 17:38

Allt det onda [som har namnts] ar djupt forhatligt for din Herre

Verse 39 — Surah Al-Isra 17:39

Detta som din Herre har har uppenbarat for dig ar visa formaningar och varningar. Satt darfor inte en annan gud vid Guds sida; da kommer du att kastas, forhatlig och utstott, i helvetet

Verse 40 — Surah Al-Isra 17:40

SKULLE Gud ha visat er Sin sarskilda valvilja genom att skanka er soner och for Sig sjalv ha valt dottrar bland anglarna? Ni har i sanning pastatt nagot oerhort

Verse 41 — Surah Al-Isra 17:41

Vi har fortydligat [budskapen i] denna Koran for att [manniskorna] skall agna dem eftertanke, men detta har bara till foljd att de forhardas ytterligare i sitt motstand

Verse 42 — Surah Al-Isra 17:42

Sag: "Om det, som de pastar, fanns [andra] gudar vid sidan av Honom skulle helt visst de [ocksa] forsoka finna vagen till Honom, som tronar allsmaktig [over skapelsen]

Verse 43 — Surah Al-Isra 17:43

Stor ar Han i Sin harlighet, hogt upphojd over allt vad [manniskor] pastar

Verse 44 — Surah Al-Isra 17:44

De sju himlarna prisar Honom liksom jorden och allt det som de rymmer; ja, ingenting finns som inte sjunger Hans lov. Men ni forstar inte inneborden av deras lovsang. Gud ar mild och overseende [med Sina tjanares brister] och Han forlater standigt

Verse 45 — Surah Al-Isra 17:45

OCH NAR du [Muhammad] laser ur Koranen, later Vi ett osynligt forhange avskarma dig fran dem som inte tror pa det eviga livet

Verse 46 — Surah Al-Isra 17:46

och Vi tacker over deras hjartan sa att de ingenting forstar och tapper till deras oron. Och nar du under [lasningen av] Koranen akallar din Herre och [forkunnar] Hans Enhet, vander de ryggen till och drar sig bort, fulla av motvilja

Verse 47 — Surah Al-Isra 17:47

Vi vet val vad det ar de lyssnar efter da de lyssnar till dig; nar de samlas for sig sjalva sager namligen [nagra av] dessa orattfardiga [manniskor till de andra]: "[Foljer ni Muhammad] foljer ni bara en man som star under [inflytande av] trolldom

Verse 48 — Surah Al-Isra 17:48

Se dar hur de beskriver dig! De har gatt helt vilse och kan inte aterfinna vagen

Verse 49 — Surah Al-Isra 17:49

Och de sager: "Skall vi, efter att ha blivit ben och sonderfratta rester, ateruppsta i en ny skapelse

Verse 50 — Surah Al-Isra 17:50

Sag: "[Visst!] Aven om era [kroppar] hade varit av sten eller av jarn

Verse 51 — Surah Al-Isra 17:51

eller skapade av vad ni ser som annu oforenligare [med tanken pa liv]." Da kommer de att fraga: "Vem skall skapa oss pa nytt?" - [och du skall] svara: "Den som forst skapade er." Da ruskar de pa huvudet at dig och fragar: "Nar skall detta ske?" - [och da] svarar du: "Kanske ar tiden nara

Verse 52 — Surah Al-Isra 17:52

den Dag da Han skall kalla pa er och ni till svar skall lovprisa Honom, kommer det att forefalla er som om ni hade vistats [pa jorden] bara en kort stund

Verse 53 — Surah Al-Isra 17:53

OCH SAG till Mina tjanare att de [i samtal och diskussioner] anvander [ett hovligt sprak] och soker de basta, de vanligaste orden. - Djavulen ar alltid beredd att sa osamja mellan dem; Djavulen ar manniskans forklarade fiende

Verse 54 — Surah Al-Isra 17:54

Er Herre kanner er val; om Han vill, forbarmar Han sig over er, och om Han vill, straffar Han er. Men Vi har inte sant dig [Muhammad] for att vaka over manniskorna och deras handlingar

Verse 55 — Surah Al-Isra 17:55

Din Herre har full kunskap om alla som befolkar himlarna och jorden. Och Vi har gett nagra profeter foretrade framfor andra - och Vi skankte David en skrift fylld av visdom

Verse 56 — Surah Al-Isra 17:56

SAG: "Anropa dem som ni tror [finnas] vid sidan av Honom, sa [skall ni se att] de inte kan befria er fran det onda [som tynger er] och inte heller lasta over det pa andra

Verse 57 — Surah Al-Isra 17:57

De som de anropar vill sjalva vinna sin Herres valvilja och komma Honom sa nara som mojligt, och de hoppas pa Hans nad och fruktar Hans straff - [alla] maste frukta din Herres straff

Verse 58 — Surah Al-Isra 17:58

Det finns inget folk [som har fornekat och trotsat Oss] och som Vi inte kommer att lata ga under fore Uppstandelsens dag, eller straffa med ett strangt straff. Detta star skrivet i [Vart] dekret

Verse 59 — Surah Al-Isra 17:59

Ingenting hindrar Oss att sanda [manniskorna] tecken och under [liksom Vi gjorde i aldre tider] utom detta att folken i aldre tider [trots tecknen] kallade [Vara budskap] for logn; till stammen Thamud overlamnade Vi kamelstoet som ett tecken for att oppna deras ogon, men de forgrep sig pa det. Vi sander inte [sadana] tecken annat an som en varning

Verse 60 — Surah Al-Isra 17:60

Och Vi sade till dig [Muhammad]: "Din Herre har full uppsikt over manniskorna [och deras handlingar], och Vi har latit dig se den syn som du fick se for att den - liksom [synen av] det i Koranen forbannade tradet - skall bli en provning for manniskorna; Vi hotar och varnar dem, men darigenom forhardas de bara an mer i synd och trots

Verse 61 — Surah Al-Isra 17:61

SE, VI sade till anglarna: "Fall ned pa era ansikten infor Adam", och [alla] foll ned utom Iblees. Han sade: "Skall jag falla ned infor den som Du har skapat av lera

Verse 62 — Surah Al-Isra 17:62

[Och] han fortsatte: "Denne som Du har satt hogre an mig - om Du vill ge mig uppskov till Uppstandelsens dag, svar jag att jag skall forma hans avkomma att blint lyda mig, alla utom ett fatal! Vad anser Du om detta

Verse 63 — Surah Al-Isra 17:63

[Gud] svarade: "Bort harifran! [Vi ger dig detta uppskov, men] ni skall fa helvetet som beloning, du och de som foljer dig - en riklig beloning

Verse 64 — Surah Al-Isra 17:64

[Du kan] egga sa manga av dem som du formar med din [lockande] rost och bada upp dina hjalptrupper och ge dig i lag med dem [och driva dem] att samla rikedomar [pa oratta vagar] och [forma dem att i syndiga forbindelser avla] barn, och ge dem loften - aven om Djavulens loften inte ar mer an blandverk

Verse 65 — Surah Al-Isra 17:65

Men du skall inte ha nagon makt over Mina [sanna] tjanare; ingen som satter sin lit till din Herre behover ett annat skydd

Verse 66 — Surah Al-Isra 17:66

DET AR er Herre som later skeppen segla over havet i er tjanst, sa att ni [med dem] kan soka det som Han i Sin godhet [beviljar er for er forsorjning]. Han omsluter er med Sin barmhartighet

Verse 67 — Surah Al-Isra 17:67

Och da en olycka drabbar er till havs, sviker er de som ni brukade anropa och Han ar ert enda [hopp]. Men nar Han fort er oskadda i land, vander ni er ifran [Honom]; manniskorna ar sannerligen otacksamma

Verse 68 — Surah Al-Isra 17:68

Kanner ni er sakra att Han inte later jorden [ramna och] uppsluka er eller later en orkan bryta los over er? Vem skall da beskydda er

Verse 69 — Surah Al-Isra 17:69

Eller ar ni sakra pa att Han inte pa grund av er otacksamhet ater sander er ut till havs och slapper los valdsamma stormar over er och later er drunkna? Da finner ni ingen som kan hamnas pa Oss [for er dod]

Verse 70 — Surah Al-Isra 17:70

VI HAR sannerligen visat Adams soner stor heder. Vi har gjort det mojligt for dem att fardas over land och hav och forsorjt dem med god och halsosam foda och gynnat dem framfor manga av de andra varelser som Vi har skapat

Verse 71 — Surah Al-Isra 17:71

Den dag da Vi - genom att kalla pa deras profeter - skall ropa fram alla manniskor [for att domas], skall de som far ta emot sin bok med hoger hand lasa den [och gladjas] och ingen skall lida ens sa mycken oratt som kan rymmas pa en trad

Verse 72 — Surah Al-Isra 17:72

Men den som pa jorden var blind [for sanningen] skall i evigheten forbli blind och forirra sig allt langre fran [den raka] vagen

Verse 73 — Surah Al-Isra 17:73

DE [SOM satter gudar vid Guds sida] forsokte fresta dig [Muhammad] att lagga at sidan det som Vi har uppenbarat for dig och [locka dig att] satta samman nagot annat som du kunde tillskriva Oss. [Om du hade gjort detta] skulle de helt sakert ha tagit emot dig som en kar van

Verse 74 — Surah Al-Isra 17:74

Och om Vi inte hade gjort dig stark i tron, hade du kunnat ga dem litet till motes

Verse 75 — Surah Al-Isra 17:75

Vi skulle i sa fall ha fordubblat ditt straff i detta liv och fordubblat det efter doden och du skulle da inte ha funnit nagon som tog dig i forsvar infor Oss

Verse 76 — Surah Al-Isra 17:76

Med sina skramselmetoder var de pa vag att driva bort dig fran [ditt] land; hade de lyckats, skulle de inte ha fatt bli kvar [dar] efter din avfard mer an en kort tid

Verse 77 — Surah Al-Isra 17:77

Sa har Vi gatt till vaga [for att skydda] dem som Vi sande fore dig, och du skall se att Vara vagar forblir desamma

Verse 78 — Surah Al-Isra 17:78

FORRATTA bonen [Muhammad, fran den stund] da solen [efter att ha passerat zenit] borjar sjunka till dess att nattmorkret faller pa, och [forratta] gryningsbonen med lasning [av Koranen]; lasningen i daggryningen sker infor vittnen

Verse 79 — Surah Al-Isra 17:79

Och vaka [Muhammad] under nagon del av natten i frivillig bon; helt visst skall din Herre vid Uppstandelsen ge dig en plats, dar du star holjd av ara

Verse 80 — Surah Al-Isra 17:80

Be [denna bon]: "Herre! Lat mig stiga ned i min grav som en sann och uppriktig troende och lat mig stiga ut ur den som en sann och uppriktig troende, och ge mig av Din egen styrka kraft att segra

Verse 81 — Surah Al-Isra 17:81

Och sag: "Sanningen har kommit och da har lognen vikit; ja, lognen ar domd att vika

Verse 82 — Surah Al-Isra 17:82

MED KORANEN uppenbarar Vi det som ar lakedom och nad for de troende, men for syndarnas del [paskyndar det] bara deras marsch mot undergangen

Verse 83 — Surah Al-Isra 17:83

Visar Vi manniskan valvilja vander hon Oss ryggen och drar sig stolt undan, och drabbas hon av ett ont blir hon ett rov for fortvivlan

Verse 84 — Surah Al-Isra 17:84

Sag: "Var och en gar till vaga pa sitt satt och din Herre vet bast vem som foljer en rak vag

Verse 85 — Surah Al-Isra 17:85

DE FRAGAR dig om ingivelsens ande. Sag: "Ingivelsens ande hor till det som ar min Herre forbehallet - av [all] kunskap har bara en obetydlig del fallit pa er [lott]

Verse 86 — Surah Al-Isra 17:86

Om Vi ville kunde Vi helt visst utplana allt vad Vi har uppenbarat for dig och du skulle da inte finna nagon som kunde fora din talan infor Oss

Verse 87 — Surah Al-Isra 17:87

Men detta sker inte tack vare din Herres nad - Hans godhet mot dig ar sannerligen stor

Verse 88 — Surah Al-Isra 17:88

Sag: "Om manniskor och osynliga vasen i samarbete forsokte astadkomma nagot som skulle kunna jamforas med denna Koran, skulle de misslyckas, aven om de gav varandra all hjalp

Verse 89 — Surah Al-Isra 17:89

I denna Koran har Vi till nytta for manniskorna framstallt alla slag av liknelser dar Vi later detaljerna vaxla, men de flesta av dem vagrar envist att upphora att forneka sanningen

Verse 90 — Surah Al-Isra 17:90

och de sager: "Vi kommer inte att tro dig forran du later en kalla springa fram ur marken at oss

Verse 91 — Surah Al-Isra 17:91

eller [visar dig aga] en tradgard med dadelpalmer och druvor och later porlande backar rinna upp i dess mitt

Verse 92 — Surah Al-Isra 17:92

eller formar himlen att storta ned over oss i stycken - som du har sagt skall ske - eller gor sa att Gud och anglarna stiger ned infor [vara ogon]

Verse 93 — Surah Al-Isra 17:93

eller [visar oss att du] ager ett hus prytt med guldornament, eller stiger upp till himlen - men vi kommer inte att tro pa din uppstigning till himlen om du inte for med dig darifran till oss en skrift som vi kan lasa!" Sag: "Stor ar min Herre i Sin harlighet! Ar jag inte en vanlig dodlig manniska, ett sandebud

Verse 94 — Surah Al-Isra 17:94

Ingenting hindrar [manniskor] att tro nar vagledningen nar dem utom denna deras invandning: "Inte sander val Gud en dodlig manniska som Sitt sandebud

Verse 95 — Surah Al-Isra 17:95

Sag: "Om anglarna hade vandrat omkring lugnt och stilla pa jorden skulle Vi helt sakert ha latit en angel fran himlen komma till dem som Vart sandebud

Verse 96 — Surah Al-Isra 17:96

Sag: "Det behovs inga andra vittnen mellan mig och er an Gud. Han ar [fullt] underrattad om Sina tjanares [forehavanden] och forlorar dem inte ur sikte

Verse 97 — Surah Al-Isra 17:97

De som Gud vagleder har funnit den ratta vagen; men for dem som Han later ga vilse kan du aldrig finna nagon som [leder dem ratt] i Hans stalle. Vi skall samla ihop dem pa Uppstandelsens dag [liggande framstupa] pa sina ansikten, blinda, stumma och dova. Deras slutliga bestammelse ar helvetet, och sa ofta [dess eld] mattas skall Vi lata den flamma upp kring dem med fornyad styrka

Verse 98 — Surah Al-Isra 17:98

Detta ar den lon [som vantar dem] pa grund av deras vagran att tro pa Vara budskap och for deras ord: "Skall vi, efter att ha blivit ben och sonderfratta rester, ateruppsta i en ny skapelse

Verse 99 — Surah Al-Isra 17:99

Inser inte [dessa manniskor] att Gud, som har skapat himlarna och jorden, har makt att skapa dem pa nytt sadana de var? Och Han har utsatt en frist for [vad som skall ske med] dem; detta ar stallt utom allt tvivel. Men de orattfardiga vagrar envist att upphora att forneka sanningen

Verse 100 — Surah Al-Isra 17:100

Sag: "Aven om ni agde min Herres [omatliga] skatt av nad, skulle ni helt sakert halla igen pa era utgifter av radsla att gora slut pa denna [skatt]." - Ja, manniskan gar for langt i sin snalhet

Verse 101 — Surah Al-Isra 17:101

VI GAV Moses nio tydliga tecken. Fraga nu Israels barn hur [det gick till] nar han kom till dem [for att losa dem ur slaveriet] och Farao sade till honom: "Jag tror att du, Moses, ar ett offer for trolldom

Verse 102 — Surah Al-Isra 17:102

[Moses] svarade: "Du vet redan att ingen annan an himlarnas och jordens Herre har sant dessa [tecken] for att lata [alla] se sanningen. Farao! Jag tror att din undergang ar nara

Verse 103 — Surah Al-Isra 17:103

[Farao] ville [nu] skramma dem att overge [Egyptens] land. Men Vi lat honom och alla som var med honom drunkna [i havet]

Verse 104 — Surah Al-Isra 17:104

Darefter sade Vi till Israels barn: "Bo kvar i detta land! Men nar loftet om uppstandelsen besannas skall Vi lata er stiga fram [med de andra] i en enda, myllrande manniskomassa

Verse 105 — Surah Al-Isra 17:105

VI HAR uppenbarat denna [Koran] med sanningen och med sanningen har den stigit ned - och dig [Muhammad] har Vi sant enbart som forkunnare av ett glatt budskap om hopp [for manniskorna] och som varnare

Verse 106 — Surah Al-Isra 17:106

Vi har delat den i avsnitt, som du skall lasa for manniskorna i lugn och langsam rytm, och Vi uppenbarar den [i dessa avsnitt] ett efter ett

Verse 107 — Surah Al-Isra 17:107

Sag: "Vare sig ni tror eller inte tror pa den, faller de som tidigare fick del av kunskap ned pa sina ansikten nar den lases for dem

Verse 108 — Surah Al-Isra 17:108

och sager: "Stor ar var Herre i Sin harlighet! Var Herres lofte har uppfyllts

Verse 109 — Surah Al-Isra 17:109

Ja, de faller ned pa sina ansikten med tarar [i ogonen] och deras odmjukhet fordjupas

Verse 110 — Surah Al-Isra 17:110

Sag: "Anropa Gud eller anropa den Naderike! Med vilket namn ni an anropar Honom [ar Han En och Densamme] - fullkomlighetens skona namn ar Hans. Hoj inte rosten [nar du ber] och sank den inte heller [till en viskning] utan ga en medelvag

Verse 111 — Surah Al-Isra 17:111

Sag: "Gud ske lov och pris, som inte har [avlat] en son och i vars herravalde ingen har del och som inte [behover] nagon som skyddar Honom mot jordisk lumpenhet!" - Och prisa standigt Hans harlighet och Hans majestat