Swedish - Chapter 18 - Al-Kahf

GUD SKE lov och pris, som har uppenbarat denna Skrift for Sin tjanare och som inte har latit dess mening skymmas av slingrande formuleringar

[en Skrift som] pa ett rakt och rattframt sprak varnar [syndarna] for Hans stranga straff och kungor for dem som tror och lever rattskaffens det glada budskapet att en harlig beloning vantar

[paradisets lustgardar], dar de skall forbli till evig tid

[Denna Skrift] skall ocksa varna dem som pastar att Gud har [avlat] en son

Liksom sina forfader har de ingen [verklig] kunskap om Honom. Det ar ett oerhort pastaende som gar over deras lappar - deras tal ar idel logner

Kommer du kanske att grama dig till dods, om de inte vill tro pa detta budskap

Vi har smyckat jorden med skona ting for att satta manniskorna pa prov [och for att de med sitt handlande skall visa] vilka som ar de basta ibland dem

men [till sist] skall Vi forvandla allt detta till ode slatter

ANSER du att berattelsen om [de unga] mannen i grottan och [deras sysslande med] Skrifterna ar sarskilt marklig bland [alla] Vara budskap

Nar dessa unga man tog sin tillflykt till grottan bad de: "Herre! Forbarma Dig over oss och visa oss den ratta vagen ut ur vara [svarigheter]

Darpa tillslot Vi deras oron i grottan under manga ar

och sa till sist vackte Vi dem. [Allt detta skedde] for att det skulle sta klart, vilken av de tva uppfattningarna som visade storst forstaelse for fragan hur lange de blev kvar [i grottan]

Vi skall lata dig hora den sanna berattelsen om dem: De var unga man som hade en [fast] tro pa sin Herre, och Vi starkte deras vilja att lata sig ledas pa ratt vag

och ingot hos dem talamod och beslutsamhet. Och de reste sig [mot den hedniska overheten] och sade: "Var Herre ar himlarnas och jordens Herre. Aldrig kommer vi att anropa en annan gud an Honom; [gjorde vi det] hade vi sannerligen [gjort] nagot oerhort

Vart folk har satt upp gudar vid sidan av Honom, fastan de inte kan visa pa nagot som stoder detta; och vem ar mer orattfardig an den som satter ihop logner om Gud

[Och sinsemellan sade de:] "Sedan vi [nu] har dragit oss undan dem och allt vad de dyrkar i Guds stalle, lat oss fly till grottan! Gud skall forbarma Sig over oss och ge oss vad vi behover och hjalpa oss att besta [provet]

Du kunde se den uppgaende solen vika av at hoger fran deras grotta och den sjunkande solen flytta sig at vanster fran dem, dar de befann sig i ett av [grottans] rum. Detta ar ett av Guds tecken: den som Gud vagleder finner den ratta vagen, men for den som Han later ga vilse kan du aldrig finna en hjalpare som leder honom ratt

Du kunde ha trott att de lag dar vakna, fastan de var forsankta i somn. Vi lat dem vanda sig an pa hoger sida, an pa vanster och deras hund lag vid ingangen med utstrackta framben. Om du oformodat hade stott pa dem, skulle du helt sakert ha vant om och i forskrackelse ha sprungit darifran

Liksom [Vi hade latit dem somna in] vackte Vi dem; och de borjade fraga varandra [vad som hade hant]. En av dem sade: "Hur lange menar ni att vi har varit har?" De [andra] svarade: "Vi har varit har en dag eller en del av en dag." [Nagra av dem] sade da: "Var Herre vet bast hur lange vi har varit har. Lat nu en av oss ta dessa silvermynt och ga till staden for att soka ut den renaste fodan och hamta at oss allt [som vi behover]. Men han maste upptrada med stor forsiktighet och pa inga villkor lata nagon ana var existens

Om [stadens invanare] far vetskap om oss, kommer de att stena oss till dods eller tvinga oss att aterga till deras tro och da vinner vi aldrig [vart syfte]

SA HAR Vi latit [berattelsen om mannen i grottan] bli kand, for att manniskorna som diskuterar med varandra om deras upplevelser skall veta att Guds lofte ar sant och att det inte finns rum for nagot tvivel om den Yttersta stundens [ankomst]. Och [nagra] sade: "Lat bygga for deras [grotta] med en byggnad. Deras Herre vet allt om dem." De vilkas asikt vann storst anslutning, sade: "Lat oss bygga en helgedom till deras minne

Och [manniskorna] kommer att saga: "[De var] tre och den fjarde var deras hund", och de skall saga: "Fem, den sjatte var hunden" - gissningar pa mafa om ting som de inte kan veta nagot om - ja, det kommer att heta: "[De var] sju, den attonde var deras hund". Sag: "Min Herre vet bast hur manga de var; fa ar de som har [verklig] kunskap om dem. Ge er darfor inte in i diskussion om dem [med dem som tidigare fatt del av uppenbarelsen] annat an om det som ar uppenbart, och fraga dem inte [om deras asikt]

SAG ALDRIG under nagra omstandigheter: "Detta skall jag gora i morgon

utan [att lagga till:] "om Gud vill". Och skulle du glomma [men senare paminna dig] detta, vand dig da till din Herre och sag: "Jag hoppas att min Herre skall leda mig narmare den ratta vagen an [jag nu var]

DE BLEV kvar i sin grotta i trehundra ar, och till detta tal har lagts nio

Sag: "Gud vet bast hur lange de blev kvar dar. Han har kannedomen om himlarnas och jordens dolda verklighet; hur klar ar inte Hans syn och hur skarp Hans horsel! Han ar [manniskornas] ende Beskyddare och med ingen delar Han Sin makt

OCH FORKUNNA [for dem] det som har uppenbarats for dig av din Herres Skrift! Ingen kan rubba eller tumma pa Hans ord, och hos ingen finner du en tillflykt utom hos Honom

Och ha talamod med dem som morgon och afton anropar sin Herre och soker Hans valbehag och vand dig inte ifran dem for att i stallet vila ogonen pa denna varldens pomp och stat. Och lyssna inte till den vars hjarta Vi har latit forbli [kallt och] likgiltigt infor tanken pa Oss och som [bara] fragar efter det som behagar honom sjalv. For honom ar allt hopp [om raddning] ute

Men dem som tror och lever ett rattskaffens liv skall Vi inte lata ga miste om lonen for det goda och ratta de gor

Edens lustgardar vantar dem med porlande backar, dar de skall vila, behagligt stodda pa kuddar, och forses med armringar av guld och fa kla sig i drakter av gront silke och den rikaste brokad. Vilken makalos beloning! Vilken ljuvlig viloplats

OCH LAT dem fa hora liknelsen om tva man, av vilka Vi skankte den ene tva vingardar, omgardade av dadelpalmer och atskilda av ett akerfalt

Bada vingardarna gav frukt i aldrig sinande mangd, eftersom Vi hade latit en kallader rinna upp mellan dem

Mannen fick darfor riklig avkastning. Under ett samtal med sin van sade han: "Jag ar rikare an du och jag har fler man i mitt folje

[Med sitt overmodiga skryt] hade han redan vallat sig sjalv skada, men sa gick han runt [med sin van] i vingarden och fortsatte: "Jag tror inte att denna [vingard] nagonsin kommer att fortorka

inte heller tror jag att den Yttersta stunden kommer, men [kommer den] och jag fors infor min Herre, skall jag sakert fa nagot annu battre i dess stalle

Samtalet fortgick och vannen sade: ”Tackar du inte Honom som har skapat dig av jord, darefter av en droppe [sad] och till sist format dig till en manniska

[Jag vet att] Han ar Gud, min Herre, och jag satter ingen vid min Herres sida

Om du bara hade sagt nar du gick ut i din vingard:'Ske Guds vilja! Det finns ingen styrka utom hos Gud!' Om du anser att jag ar underlagsen dig i rikedom och [antal] soner

ger Gud mig kanske nagot som ar battre an din vingard och over den later Han kanske en storm fran himlen bryta los som forvandlar den till torr och ofruktbar mark

eller later dess kallvatten sjunka till sadant djup att du aldrig aterfinner det

Da drabbades [den andres] vingardar [av total odelaggelse] och han vred sina hander [i fortvivlan] over vad han gett ut for det som [nu] forstorts och han utbrast: "Om jag anda hade avhallit mig fran att satta nagon annan vid Guds sida

Han hade inga hjalpare utom Gud och han kunde inte hjalpa sig sjalv

Har [ser man att] ingen kan ge skydd utom Gud, som ar sann Gud, att ingen belonar battre an Han och att ingen bereder [manniskan] en lyckligare utgang

OCH LAT dem fa hora en liknelse om livet i denna varld. [Se pa] regnet som Vi later falla fran skyn och som tas upp av markens vaxter; men av dem blir det [till sist bara] agnar och torra stran, som skingras for vinden. Gud har allt i Sin makt

Rikedom och [manga] soner hor till det jordiska livets gladjeamnen; men det bestaende goda [du gor] ar battre infor din Herre och ger en fastare grund for hopp

Och en Dag [skall komma] da Vi satter bergen i rorelse och du far se jordens yta bar [utan det som har tackt den]; [en Dag] da Vi samlar in dem [alla] och inte lamnar nagon kvar

Och de skall stallas upp i rader infor din Herre [och Han skall saga:] "Ni har [nu] kommit infor Oss sa som Vi forst skapade er, trots era pastaenden att Vi inte skulle kalla er till [detta] mote

Och boken [dar allt i manniskans liv ar upptecknat] skall laggas fram, och du far se de trotsiga syndarna angslas infor dess innehall och hora deras rop: "Vi ar forlorade! Vad ar detta for en bok, som varken utelamnar sma felsteg eller grova overtradelser?" I den skall de fa aterse [alla] sina handlingar; men din Herre skall inte lata nagon tillfogas oratt

OCH [MINNS] hur Vi befallde anglarna att falla ned pa sina ansikten infor Adam, och hur alla foll ned utom Iblees; han tillhorde skaran av osynliga vasen och han trotsade sin Herres befallning. Vill ni ta honom och hans anhang till era beskyddare i Mitt stalle, fastan de ar era fiender? Da gor de orattfardiga ett daligt byte

Jag lat dem lika litet bevittna skapelsen av himlarna och jorden som deras egen skapelse; och Jag tar inte dem till medhjalpare som vill leda manniskorna vilse

[Tank pa] Dagen da [Gud] skall saga: "Anropa [nu] dem som ni pastod ha del i Min makt." Och de skall anropa dem men de kommer inte att fa svar; mellan dem har Vi lagt en ooverstiglig klyfta

De trotsiga syndarna kommer att se Elden och veta att de skall bli [lagornas] rov, men de kommer inte att finna en vag att fly undan

I DENNA Koran har Vi till nytta for manniskorna framstallt alla slag av liknelser dar Vi later detaljerna vaxla. Men manniskan ar en pastridig varelse som vill satta allt i fraga

Vad hindrar annars manniskorna att tro nar de nas av [Guds] vagledning, och att be sin Herre om forlatelse, om inte [deras hanfulla, utmanande begaran] att fa drabbas av samma ode som folken i aldre tider [som forintades for sitt envisa motstand mot sanningen] eller att stallas ansikte mot ansikte med de eviga straffen

Vi sander Vara budbarare enbart som forkunnare av hoppets budskap och som varnare; men de som fornekar sanningen vill fa till stand diskussioner for att med tomma argument forsoka vederlagga [den klara] sanningen. Och de vagar skamta om Mina budskap och varningar

Vem ar mer orattfardig an den som nar han paminns om sin Herres budskap vander ryggen till [i likgiltighet] och glommer det [onda] han gjort? Vi tacker over dessa [manniskors] hjartan sa att de ingenting forstar och tapper till deras oron; och hur ofta du an uppmanar dem att folja [Guds] vagledning kommer de aldrig att lata sig vagledas

Men din Herre ar Den som alltid ar beredd att forlata, all nads och barmhartighets kalla. Om Han ville stalla dem till svars for allt ont de gor, skulle Han [genast] ge dem deras straff. Men nej, en frist [satts ut] for dem som de maste iaktta

Dessa stader som Vi forstorde [darfor att invanarna] standigt begick oratt, forstorde Vi [forst] efter det att Vi hade utsatt en frist for deras forstoring

OCH MINNS hur Moses sade till sin tjanare: "Jag skall inte ge mig nagon ro forran jag nar den plats dar de tva haven mots, hur lange jag an maste soka

Men nar de nadde platsen dar de tva haven mots, glomde de sin fisk och den tog sig fram till havet

Och sedan de hade gatt annu ett stycke sade [Moses] till sin tjanare: "Satt nu fram vart middagsmal; det har varit en anstrangande fard

[Tjanaren] sade: "Sa besynnerligt! Nar vi begav oss till klippan dar [for att vila] glomde jag bort fisken. Det kan bara ha varit Djavulen som fick mig att glomma den! Och den tog sig fram till havet; det ar sannerligen markligt

[Moses] sade: "Detta ar just den plats Vi soker!" Och sa vande de tillbaka samma vag som de kom

och fann en av Vara tjanare som Vi hade visat Var nad och latit fa del av nagot av Var egen kunskap

Moses sade till honom: "Far jag folja dig sa att du kan lara mig nagot av allt det som du har fatt veta om ratt och oratt

[Den vise mannen] svarade: "Du kommer inte att ha talamod med mig

Skulle du kunna sta ut med det som ligger utanfor din erfarenhet

[Moses] svarade: "Om Gud vill, skall du fa se att jag har talamod; och jag skall lyda dig i allt

[Den vise] sade: "Naval! Om du vill folja mig far du inte fraga mig om nagot [som jag foretar mig] forran jag [sjalv] for det pa tal med dig

Sa borjade de sin vandring och [kom till en strand dar] de steg i en bat; och [den vise mannen] gjorde ett hal i den [och Moses] utropade: "Har du gjort ett hal i den for att de som gar ombord skall drunkna? Du har sannerligen gjort nagot oerhort

Han svarade: ”Jag sa ju att du aldrig skulle ha talamod med mig!”

[Moses] sade: "Forlat att jag glomde det och var inte for strang mot mig

Och de vandrade vidare till dess de motte en ung man och [den vise] dodade honom, [varpa Moses] utropade: "Har du berovat en oskyldig manniska livet, som inte gjort oratt mot nagon annan? Du har sannerligen begatt en oerhord handling

Han svarade: ”Jag sa ju att du aldrig skulle ha talamod med mig!”

[Moses] sade: "Om jag hadanefter skulle fraga dig om nagot, lat mig da inte stanna i ditt sallskap; hela skulden for detta skulle da falla pa mig

Och de vandrade vidare tills de kom till en by och bad dess invanare om mat, men de visade sig ogastvanliga. Sedan fann de en mur som hotade att storta samman och som [den vise mannen] byggde upp. [Och Moses] utropade: "Hade du velat kunde du sakert ha fatt ersattning for detta

[Den vise mannen] sade: "Har skiljs vara vagar. Men jag skall lata dig veta den ratta inneborden av det som du inte kunde bevittna [stillatigande]

Vad baten betraffar tillhorde den nagra fattiga man som hamtade sitt levebrod ur havet, och jag ville gora averkan pa den darfor att de hotades av en kung, som med vald bemaktigade sig alla batar han kunde fa tag i

Med den unge mannen forholl det sig sa att hans foraldrar var troende, och vi hade all anledning att befara att han pa grund av sin valdsamma framfart och sin gudloshet skulle bli en tung borda for dem

vi hoppades darfor att deras Herre i hans stalle skulle ge dem [en son] med battre karaktar och som gav dem mera karlek an han

Och vad muren betraffar tillhorde den tva faderlosa ungdomar i byn och under den lag en skatt begraven som var deras egendom. Deras far hade varit en rattradig man och det var din Herres vilja att de, nar de uppnatt vuxen alder, som en nad fran Honom skulle fa grava upp denna skatt. Ingenting av detta har jag gjort av egen drift. Dar ser du inneborden av det som du inte [stillatigande] kunde bevittna

OCH DE fragar dig om den Tvahornade. Sag: "Jag skall beratta nagot om honom som [ar vart] att lagga pa minnet

Vi skankte honom stor makt pa jorden och Vi gav honom [kunskap om] de ratta medlen [for att na sitt] syfte liksom [den rakaste] vagen till varje mal

Och han valde en [sadan rak] vag

[och gick mot vaster] till dess han kom till den plats dar solen gar ned, och den gick ned - sa forefoll det honom - i ett hav av gyttja. Och dar fann han ett [oupplyst och ogudaktigt] folk. Vi sade: "Du Tvahornade! Antingen gar du hart fram [mot dem] eller ocksa behandlar du dem med mildhet

Han sade: "Den som lever i ondska och synd kommer vi att straffa; sedan skall han foras tillbaka till sin Herre och Han skall ge honom ett fruktansvart straff

Men den som tror och lever ett gott och rattskaffens liv skall i beloning fa det hogsta goda, och Vi skall gora Vara befallningar latta [att utfora] for honom

Darpa foljde han en vag

[mot oster] till dess han kom till den plats dar solen gar upp, och han fann att den gick upp over ett folk at vilket Vi inte hade gett nagot skydd mot den

Sa som [han fann dem, sa lamnade han dem]; Vi hade kannedom om allt som rorde honom och [Vi stodde honom i allt]

Darpa foljde han en vag

som ledde till [en plats] mellan de tva bergskedjorna och vid deras fot fann han ett folk som knappast forstod ett ord [av hans sprak]

De sade: "Du Tvahornade! Gog och Magog stor ordningen och sar fordarv pa jorden. Kan vi begara av dig att du, mot en avgift, bygger en skyddsmur mellan oss och dem

Han svarade: "Det som min Herre har lagt i mina hander ar av storre varde for mig [an era bidrag]; ge mig darfor en arbetsstyrka [som jag kan forfoga over] sa skall jag uppfora en skyddsvall mellan er och dem

Forsla [nu] hit jarn i block och tackor!" Nar han hade fyllt utrymmet mellan bergvaggarna [med jarnet], sade han: "[Tand eldar och] lat blasbalgarna arbeta!" Och nar han fatt [jarnet] att gloda, begarde han: "For hit smalt koppar, som jag skall gjuta over [skyddsmuren]

Och [muren blev fardigbyggd och Gog och Magog] kunde varken klattra over den eller bryta sig igenom den

Och [den Tvahornade] utbrast: "Detta [har astadkommits tack vare] min Herres nad! Men nar det som min Herre har lovat blir verklighet, skall Han jamna det med marken. Vad min Herre lovar ar sanning

OCH DEN Dagen skall Vi lata [manniskomassorna svalla] och bryta sig mot varandra som branningar; och da skall [domens] basunstot ljuda och Vi skall samla dem [alla] i en enda forsamling

Den Dagen skall Vi breda ut helvetet i hela dess bredd framfor dem som fornekade sanningen

[framfor] dem vars ogon bundits for sa att de inte kunde [se det som hjalper manniskor att] minnas Mig, de som inte kunde lyssna

Menar de, dessa fornekare, att de kan ta Mina tjanare till beskyddare i Mitt stalle? Nej, Vi har sorjt for att helvetet star berett att ta emot fornekarna av sanningen

Sag: "Skall vi saga er vilka de ar som i allt vad de foretar sig ar de storsta forlorarna

[Det ar] de som har inriktat hela sin stravan pa det som hor till denna varld och anda tror att de har levt ett gott och rattskaffens liv

Det ar de som avvisade sin Herres budskap och som inte ville tro att de [till sist] skall mota Honom." Allt vad de har stravat mot skall ga om intet och pa Uppstandelsens dag skall deras [goda] handlingar vaga latt infor Oss

Detta - helvetet - ar deras lon darfor att de fornekade sanningen och gjorde narr av Mina budskap och Mina budbarare

Men paradisets lustgardar star beredda att ta emot dem som tror och lever ett gott och rattskaffens liv

dar skall de forbli till evig tid och de kommer aldrig att onska nagon forandring

SAG: "Om allt hav blev till black for [att uppteckna] min Herres ord, skulle havet helt visst sina forr an min Herres ord hade uttomts; och [sa skulle det vara] aven om hav lades till hav

Sag: "Jag ar bara en vanlig manniska som ni. Genom uppenbarelsen vet jag att er Gud ar den Ende Guden. Var och en som med hopp ser fram mot motet med sin Herre skall [strava efter att] leva ett gott och rattskaffens liv och att inte gora nagon delaktig av den dyrkan som han agnar sin Herre