Swedish - Chapter 29

Alif lam meem

TROR manniskorna att de efter att ha forklarat "Vi tror" skall lamnas i fred utan att fa utsta provningar

Men Vi satte deras foregangare pa prov [och Guds vagar kommer att forbli desamma]; Gud vet vilka de sanna och uppriktiga ar och Han vet vilka som ljuger

Eller tror de som gor oratt att de skall undga Var [uppmarksamhet]? Da domer de illa

Den som med hopp ser fram emot motet med Gud [kan vara forvissad om] att den av Gud utsatta [dagen for rakenskap] skall komma. - Han ar Den som hor allt, vet allt

Och den som stravar och kampar [med Gud for ogonen] stravar och kampar for sitt eget basta; Gud ar Sig sjalv nog och har inte behov av [nagon eller nagot i] Sin skapelse

Och for dem som tror och lever rattskaffens skall Vi stryka ut deras daliga handlingar [ur deras bok] och Vi skall belona dem efter deras basta handlingar

Vi har anbefallt manniskan [att vara] god mot sina foraldrar; men om [dina foraldrar] vill forma dig att satta nagot som du inte har kunskap om vid Min sida, skall du inte lyda dem. Till Mig skall ni foras ater och Jag skall lata er veta vad era handlingar [var varda]

Och de som antar tron och lever rattskaffens skall Vi sannerligen innesluta i de rattfardigas [gemenskap]

BLAND manniskorna finns de som sager "Vi tror pa Gud"; men nar de lider oratt for sin tro ser de i manniskornas forfoljelser ett Guds straff [och sviktar i tron]; men om din Herre ger [de troende] seger sager de helt sakert: "[Kom ihag att] vi stod pa er sida!" Skulle Gud inte veta vad Hans skapade varelser gommer i sitt innersta

Helt visst kanner Gud de troende och lika visst kanner Han hycklarna

Och fornekarna av sanningen sager till de troende: "Folj var vag sa skall vi ta pa oss era synder!" Men de kan inte ta pa sig [dessa troendes] synder - vad de sager ar ren logn

De skall sannerligen fa bara sina egna bordor och [andra] bordor i tillagg till sina egna; och pa Uppstandelsens dag skall de helt visst fa sta till svars for de [logner] som de diktade upp

OCH VI sande Noa till hans folk och han blev hos dem niohundrafemtio ar, och de dranktes av [den stora] floden, djupt sjunkna i synd som de var

Men Vi raddade honom och dem som var med honom i arken; Vi gjorde detta till ett tecken for alla folk

OCH [MINNS] Abraham som sade till sitt folk: "Dyrka Gud och frukta Honom! [Ni skulle inse att] detta ar bast for er, om ni visste [skillnaden mellan ratt och oratt]

De som ni dyrkar i Guds stalle ar bara bilder utan liv, och [pa sa satt] ger ni verklighet at en logn. De som ni tillber i Guds stalle kan inte sorja for era behov. Be darfor Gud om er forsorjning, dyrka Honom och tacka Honom; det ar till Honom ni skall foras ater

Och kallar ni [mig] lognare, sa har [andra] folk fore er beskyllt [sina profeter] for logn. Och pa Sandebudet har ingen annan uppgift [lagts] an att med klarhet framfora [sitt budskap]

SER INTE [fornekarna av sanningen de spar som visar] hur Gud inleder skapelsen? Nar tiden ar inne skall Han fornya den? Detta ar latt for Gud

Sag: "Ga ut i varlden och se [dessa spar som visar] hur Han har inlett skapandet! - Till sist, nar tiden ar inne, skall Gud frambringa den sista skapelsen. Gud har allting i Sin makt

Han straffar den Han vill och forbarmar sig over den Han vill och till Honom skall ni foras ater

och ni kan inte trotsa [Hans vilja] vare sig pa jorden eller i himlen, och ni har ingen annan beskyddare eller hjalpare an Gud

De som framhardar i att forneka sanningen i Guds budskap och [manniskans kommande] mote med Honom, for dem ar allt hopp om Min nad och Min barmhartighet ute och [i det kommande livet] vantar dem ett svart lidande

[ABRAHAMS] folk svarade honom inte, men [nagra] sade [till de andra]: "Doda honom eller brann honom [pa bal]!" - men Gud raddade honom undan elden. I detta ligger forvisso budskap till manniskor som vill tro

Och [Abraham] sade: "[Det ar inte av egen overtygelse som] ni i Guds stalle dyrkar dessa avgudar, [utan] pa grund av de kanslor av vanskap [och solidaritet] som forenar er i detta liv. Men pa Uppstandelsens dag skall ni ta avstand fran varandra och forbanna varandra, och Elden skall bli er slutliga hemvist och [dar] skall ingen hjalpa er

Lot, [den ende] som trodde pa honom, sade: "Jag vill lamna ondskans rike och vanda ater till min Herre. Det ar Han som ar den Allsmaktige, den Vise

Och Vi skankte [Abraham sonen] Isak och [sonsonen] Jakob och kallade flera av hans efterkommande till profeter och skankte dem uppenbarelsen. Och Vi gav honom hans lon i denna varld och i det kommande livet har han sin plats bland de rattfardiga

OCH [MINNS] att Lot sade till sitt folk: "Ni begar sadana skamlosa handlingar som ingen i varlden nagonsin begatt fore er

Ni nalkas ju man, [upptanda av lust], och gar tvars emot naturens vagar. Och ni gor det [oppet], nar ni samlas till era skamliga sammankomster!" Hans folks enda svar var: "Be da Gud straffa oss, om du talar sanning

[Da] bad han: "Herre! Hjalp mig mot dem som stor ordningen pa jorden och sprider [sadant] sedefordarv

Och nar Vara sandebud kom till Abraham med det glada budskapet [om Isaks fodelse], sade de: "Vi skall forinta folket i detta land; de ar sannerligen onda manniskor

[Abraham] sade: "Lot ar [bosatt] dar" - och de svarade: "Vi vet mycket val vem som bor dar; vi skall helt visst radda honom och [hela] hans familj med undantag av hans hustru, som skall vara bland dem som blir kvar

Och nar Vara sandebud kom till Lot sag han att han inte hade mojlighet att skydda dem och blev bedrovad; men de sade: "Var inte bekymrad och sorj inte! Vi skall radda dig och de dina utom din hustru, som ar bland dem som skall bli kvar

Vi ar utsanda [for att lata] ett straff fran ovan [drabba] folket i detta land pa grund av deras synd och deras trots

Och av [detta straff] har Vi efterlamnat spar som ett tydligt tecken for dem som anvander sitt forstand

TILL [folket i] Madyan [sande Vi] deras broder Shu`ayb. Han sade: "Dyrka Gud, mitt folk, och tank pa den Yttersta dagen! Sprid inte sedefordarv och annat ont pa jorden

Men de kallade honom lognare. Da drabbades de av ett jordskalv och morgonen fann dem liggande framstupa i sina hem

OCH [VI lat aven stammarna] Aad och Thamud ga under, vilket ni latt kan se av [vad som aterstar av] deras boplatser. Djavulen skonmalade for dem deras handlingar och sparrade [Guds] vag for dem, trots att de var klarsynta manniskor

Och Qarun och Farao och Haman [lat Vi ga under pa liknande satt]. Moses kom till dem med bevis [for sanningen], men i sitt hogmod [vande de honom ryggen]; [Vart straff] kunde de emellertid inte komma undan

Var och en av [dessa fornekare] straffade Vi for hans synd. Mot nagra av dem sande Vi en fruktansvard orkan, nagra gick under i [en katastrof atfoljd av] ett [underjordiskt] dan, nagra slukades av jorden och nagra drankte Vi [i havet]. Gud gjorde dem ingen oratt - det var de som gjorde sig sjalva oratt

DE SOM tar andra an Gud till beskyddare kan liknas vid spindeln som valjer det allra brackligaste hus till sin bostad. Om de bara visste [vilket brackligt skydd de far]

Gud vet vad de anropar i Hans stalle; Han ar den Allsmaktige, den Vise

Dessa liknelser framstaller Vi for manniskorna, men bara de som har [sann] kunskap forstar dem helt och fullt

[de som vet] att Gud har skapat himlarna och jorden i enlighet med en plan och ett syfte. I detta ligger helt visst ett budskap till dem som tror

LAS VAD som har uppenbarats for dig av denna Skrift och forratta bonen. Bonen avhaller [den bedjande] fran skamlosa handlingar och allt som strider mot rimlighet och fornuft. Men forst och storst ar akallandet av Guds namn. Och Gud vet vad ni gor

Och ge er inte in i diskussioner med efterfoljarna av tidigare uppenbarelser annat an pa det hovligaste och mest hansynsfulla satt - utom med sadana bland dem som vill vacka forargelse - och sag: "Vi tror pa det som har uppenbarats for oss och det som har uppenbarats for er, och var Gud och er Gud ar en och samme Gud och vi underkastar oss Hans vilja

Det ar sa som Vi har uppenbarat Skriften for dig, och de som [i aldre tider] mottog uppenbarelsen tror pa den, och bland dessa [andra] finns de som tror pa den. Ingen avvisar [mot battre vetande] Vara budskap utom de som ar beredda att forneka [den uppenbara] sanningen

Du har aldrig last upp [nagot ur en] uppenbarad Skrift innan denna [uppenbarades for dig]; inte heller har du egenhandigt skrivit ned nagot [ur en Skrift]; annars kunde de som ifragasatter [uppenbarelsens sanning] haft fog for sina tvivel

Nej, denna [Skrift] utgors av budskap vars innebord ar klar for dem som har hjartan upplysta av verklig kunskap, och ingen avvisar [mot battre vetande] Vara budskap utom de orattfardiga

Och de sager: "Varfor har hans Herre inte gett honom ett tecken?" Sag: "Gud ensam rader over tecken och under; jag ar ingenting mer an en varnare, som varnar klart och entydigt

Ar det inte nog for dem att Vi har uppenbarat for dig [denna] Skrift [sa att] den kan lasas upp for dem? I den ligger nad och en paminnelse till dem som vill tro

Sag [till fornekarna och tvivlarna]: "Utover Gud behovs inga vittnen mellan mig och er. Han kanner allt i himlarna och pa jorden; och de som framhardar i att tro pa lognen och att forneka Gud ar de som skall sta som forlorare

Och de [latsas] onska att du skall skynda pa straffet, som redan skulle ha drabbat dem om inte [Gud] hade utsatt en frist. Men det kommer med sakerhet att drabba dem och det [skall ske] plotsligt, nar de minst anar det

Ja, de [sager sig] onska att du skall skynda pa straffet. Men helvetet skall omsluta dem som fornekade sanningen

en Dag da plagorna skall tacka dem ovanifran och [stiga upp] fran fotsulorna och [en rost] skall saga: "Smaka [frukten] av era handlingar

MINA troende tjanare! Min jord ar vid nog - [bege er dit dar ni fritt kan] dyrka Mig

Varje manniska skall smaka doden. Darefter skall ni foras ater till Oss

och at dem som valde tron och levde ett rattskaffens liv skall Vi skanka de hogst belagna boningarna i paradiset med backar porlande nedanfor, dar de skall forbli till evig tid. En harlig beloning for deras moda

de som holl ut i motgangen och som satte sin lit till sin Herre

Hur manga varelser saknar inte formaga att sorja for sig sjalva! Gud sorjer for dem liksom for er. Han ar Den som hor allt, vet allt

Och om du fragar [manniskorna]: "Vem ar det som har skapat himlarna och jorden och underordnat solen och manen [under Sina lagar]?" svarar de sakerligen: "Det ar Gud." Hur forvirrade ar inte deras begrepp

Gud ger den Han vill av Sina tjanare riklig och den [Han vill] knappare utkomst. Gud har full kunskap om allt

Och om du fragar: "Vem later regn stromma fran skyn och ger med detta nytt liv at den jord som varit dod?" svarar de sakerligen: "Gud." Sag: "Gud ske lov och pris!" Men de flesta [manniskor] anvander inte sitt forstand

Detta jordiska liv ar [knappast mer an] lek och flyktig gladje, men i evighetens boningar [vantar] livet i dess fullhet. Ack, om de visste

Nar de [skall foreta en sjoresa och] gar ombord, ber de om Guds [beskydd] med ren och uppriktig tro; men nar Han har latit dem [oskadda] stiga i land, satter de gudar vid Hans sida

och visar darmed sin brist pa tacksamhet for den [nad] Vi har skankt dem, och gar [pa nytt helt] upp i de jordiska frojderna. Men en dag skall de fa veta [sanningen]

Har de inte sett att Vi har gjort [deras stad] till en saker tillflykt, medan overgrepp mot manniskor [och deras egendom standigt] ager rum runt omkring dem? Kan de anda [fortsatta att] tro pa lognen och forneka Guds valgarningar

Och vem ar orattfardigare an den som satter ihop logner om Gud eller fornekar sanningen nar den nar honom? Ar inte helvetet ett [lampligt] tillhall for [dessa] fornekare

Men dem som stravar och kampar for Var sak skall Vi sannerligen leda pa de vagar som for till Oss. Gud ar alltid med dem som gor det goda och det ratta