Back to Languages

    Swedish - Chapter 31

    Translation by Knut Bernstrom

    Verse 1

    Alif lam meem

    Verse 2

    DETTA AR budskap ur den uppenbarade Skriften, ur vilken visdom

    Verse 3

    vagledning och nad [flodar] over dem som gor det goda och det ratta

    Verse 4

    de som forrattar bonen och hjalper de behovande; det ar dessa som har forvissningen att det eviga livet [vantar]

    Verse 5

    De foljer Guds vagledning och dem skall det ga val i hander

    Verse 6

    Men det finns manniskor som betalar [historieberattarna for deras] historier for att [med deras hjalp], utan egen kunskap, locka [andra att avvika] fran Guds vag, och som [forsoker] gora narr av [dem som foljer] den. De skall fa utsta ett forodmjukande straff

    Verse 7

    Och nar Vara budskap lases upp for [en sadan man] vander han sig bort med overlagsen min och beter sig som om han inte hade hort, som om han varit dov pa bada oronen. Lat honom veta att ett plagsamt straff [vantar honom]

    Verse 8

    Pa dem som tror och lever rattskaffens vantar lycksalighetens lustgardar

    Verse 9

    dar de i enlighet med Guds lofte skall forbli till evig tid; Han ar den Allsmaktige, den Vise

    Verse 10

    Det ar Gud som har rest himlarna utan varje synligt stod och Han har sankt ned i jorden fast forankrade berg, sa att den inte svajar under er fot, och Han har latit djur av alla slag sprida sig over den. Och Vi later regn falla fran skyn sa att alla sorters nyttiga [vaxter] kan gro och spira pa jorden

    Verse 11

    Detta ar Guds skapelse; visa Mig nu vad det ar som andra an Han har skapat! - Nej, de orattfardiga har alldeles uppenbart gatt vilse

    Verse 12

    VI SKANKTE Luqman visdom [och gav honom denna formaning:] "Var tacksam mot Gud [for Hans valgarningar]. Den tacksamme har sjalv gott av sin tacksamhet men den otacksamme [skall veta att] Gud ar Sig sjalv nog och [att] allt lov och pris tillkommer Honom

    Verse 13

    Och Luqman talade till sin son och formanade honom: "Kare son! Satt inte medhjalpare vid Guds sida; att satta medhjalpare vid Hans sida ar att bega en svar oratt

    Verse 14

    Gud har anbefallt manniskan [att visa] godhet mot sina foraldrar; [hon bor tanka pa att] modern har burit sitt barn genom det ena svaghetstillstandet efter det andra, [fott det] och ammat det under tva ar. Tacka Mig och dina foraldrar [och minns att] Jag ar malet for er fard

    Verse 15

    Men om de vill forma dig att satta vid Min sida nagot som du star frammande for, skall du inte lyda dem. Omge dem i detta liv som sig bor [med dina omma omsorger], och folj samma vag som de som vander tillbaka till Mig i anger [over sina synder]. Till Mig skall ni foras ater och Jag skall lata er veta vad era handlingar [var varda]

    Verse 16

    Kare son! Aven om det [som du har gjort] vager sa litet som ett senapskorn och [ligger dolt] i en klippa eller i himlarna eller i jorden, skall Gud lata det komma i dagen. Guds [vagar] ar outgrundliga; Han genomskadar allt och ar underrattad om allt

    Verse 17

    Kare son! Forratta bonen och anbefall det som ar ratt och forbjud det som ar oratt. Och bar med jamnmod det [onda] som drabbar dig! Och sta fast vid dina foresatser

    Verse 18

    Upptrad aldrig med overlagsenhet mot [andra] och trampa inte denna jord med inbilsk hogfard! Gud ar inte van till de overlagsna, de som vill vara former an andra

    Verse 19

    Var mattfull i ditt beteende och dampa din rost! Finns det nagot fulare an asnans skriande

    Verse 20

    INSER NI inte att Gud har latit allt det som himlarna rymmer och det som jorden bar tjana er och att Han har overhopat er med Sina gavor bade i det yttre och det inre? Men det finns de som tvistar om Gud utan vare sig kunskap eller vagledning och utan [att lysas av] uppenbarelsens ljus

    Verse 21

    Och nar dessa manniskor uppmanas att ratta sig efter det som Gud har uppenbarat, sager de: "Nej, vi foljer vara forfaders vag." Och om det var Djavulen sjalv som hade uppmanat dem [att ga raka vagen] in i den flammande Elden

    Verse 22

    Den som med hela sitt vasen underkastar sig Guds vilja och som gor det goda och det ratta har vunnit ett sakert faste. Allt gar till sist upp till Gud

    Verse 23

    Men lat inte ditt sinne tyngas av att [manniskor] fornekar sanningen! Till Oss skall de foras ater och Vi skall lata dem veta vad deras handlingar [var varda]; Gud vet vad som ror sig i manniskans innersta

    Verse 24

    Vi skall lata dem gladjas en liten tid at livet; darefter skall Vi utlamna dem at ett tungt straff

    Verse 25

    OCH OM du fragar manniskorna: "Vem har skapat himlarna och jorden?" - svarar de helt sakert: "Gud." Sag: "Gud ske lov och pris!" Nej, de flesta av dem ar okunniga

    Verse 26

    Gud tillhor allt i himlarna och pa jorden. Gud ar Den som ar Sig sjalv nog, Den som allt lov och pris tillkommer

    Verse 27

    Om an jordens alla trad blev till pennor och havet, utokat med sju hav, blev till black skulle det inte racka for att skriva ned Guds ord. - Gud ar allsmaktig, vis

    Verse 28

    Att skapa er alla och lata er uppsta pa nytt ar detsamma som [att skapa] en enda manniska [och lata henne ateruppsta]. Gud hor allt, ser allt

    Verse 29

    Inser du inte att det ar Gud som later natten glida in i dagen och dagen glida in i natten, och att Han har underordnat solen och manen under Sina lagar; de loper var och en sitt [kretslopp] till en [av Honom] faststalld tidpunkt - och att Gud ar val underrattad om vad ni gor

    Verse 30

    Detta, darfor att Gud ar Sanningen, och allt det som manniskor anropar i Hans stalle ar sken och logn; Gud ar den Hoge, den Valdige

    Verse 31

    Ser du inte att Gud med Sin valsignelse later skeppen segla over havet for att visa er nagra av Sina tecken? I detta ligger forvisso budskap till var och en som star fast i motgangen och som tackar [Gud] i allt

    Verse 32

    Nar manniskorna [fardas pa havet] och ser vagorna hava sig over dem som ett tak, anropar de Gud med ren och uppriktig tro, men nar Han har fort dem [oskadda] i land forsoker nagra av dem ga en vag mellan tro och otro. Men bara den alltigenom falske, den som inte vet vad tacksamhet vill saga, avvisar Vara budskap

    Verse 33

    MANNISKOR! Frukta er Herre och bava infor den Dag da en fader inte kan loskopa sin son och en son inte kan overlamna sig som losen for sin fader! Guds lofte ar sanning. Lat er da inte forledas av det jordiska livets [lockelser] och lat inte Djavulen fora er bakom ljuset vad galler Guds [dom]

    Verse 34

    Det ar Gud som har kunskap om den Yttersta stunden; det ar Han som later regnet falla och Han som vet vad som ligger gomt i moderlivet. Men ingen vet vad morgondagen bar i sitt skote, och ingen vet var pa denna jord han skall do. Gud vet allt, ar underrattad om allt

    Unexpected Application Error!

    Unexpected token '<', "<!DOCTYPE "... is not valid JSON

    SyntaxError: Unexpected token '<', "<!DOCTYPE "... is not valid JSON