Swedish - Chapter 81 - At-Takwir

NAR SOLEN lindas in [i morker]

och stjarnorna mister sitt sken

och bergen satts i rorelse

och de draktiga kamelstona lamnas utan tillsyn

och de vilda djuren tyr sig till varandra

och haven fattar eld

och sjalarna fors samman [de goda med de goda, de onda med de onda]

och den nyfodda, som begravdes levande, tillfragas

for vilket brott hon miste livet

och himlens [forhange] dras ifran

och helvetets [ugnar] fyras under

och paradiset gors synligt

[da] skall varje sjal fa veta vad den har fort med sig [till Domen]

JAG kallar att vittna planeterna

som, nar de foljer sina banor, doljer sig [under horisonten]

och natten, nar dess morker sanker sig

och morgonen, nar den drar sitt [forsta] andetag

Denna [Skrift] ar forvisso [Guds] ord, framsagda av en adel budbarare

en som ager stor makt och vars plats ar nara Herren till allmaktens tron

atlydd och dartill hogt betrodd

Er landsman ar inte besatt av andar

han sag helt visst [budbararen] vid den klara horisonten

och han undanhaller ingenting av [vad han fatt veta av] det som ar dolt for manniskor

Och i [Skriften] finns ingalunda ord av en utstott demon

Vilken vag skall ni [nu] sla in pa [i forsoken att beljuga och misstankliggora den]

Denna [Skrift] ar ingenting mindre an en paminnelse till alla manniskor

till dem av er som vill folja en rak vag

Men ni kan bara vilja [det] i den man Gud, varldarnas Herre, vill [att ni foljer denna vag]